Friday, March 2, 2012

Restenäs visit

Hejsan!
Jag har ju inte lagt upp bilder ännu från min tripp till Restenäs, jag var där 18:e-22:a februari. Det var fem dagar fyllda av gemenskap, god mat, glädje, lovsång och tacksamhet. Jag gick bokstavligen från hus till hus och blev bjuden på mat, fika, te, jag är verkligen välsignad med många goa vänner som visar stor gästvänlighet! Jag fick också berätta om min kommande resa till Colombia och fick förbön inför den, vilket kändes otroligt bra!
Tack alla goa vänner på Restenäs för att ni finns!

Hello there!
I haven't yet posted the photos from my trip to Restenäs, so I thought I would do that. I was there 18th-22nd of February. It was five days with good fellowship and food, joy, worship and thankfulness. I literally went from house to house and was offered food, fika and tea, I am truly blessed with many good friends who show great hospitality! I also got to share about my coming trip to Colombia and received prayer, which felt really good! Thank you all good friends at Restenäs for being there!


Skönt att vara tillbaka på fina Restenäs!
Good to be back at beautiful Restenäs!

Jag kom precis i tid för DTS (lärjungaskolan) skolavslutning.
I came just in time for DTS (discipleship training school) graduation.

Johan t.h. leder DTSen med sin fru Krista.
Johan to the right leads the DTS together with his wife Krista.

Dags att ge kramar och gratulera.
Time for hugs and congratulations.

Jag var extra glad att träffa min kära vän Ingrid, som var min ledar under min egen DTS, hon bor nu i Tyskland med sin man, och vi har inte setts på 3 år!
I was especially happy to see my dear friend Ingrid who was my leader during my own DTS, she now lives in Germany with her husband, and we haven't seen eachother in 3 years!

Måndag förmiddag hade jag förmånen att vara barnvakt till dessa härliga ungar! Cassie som snart blir fyra och Jay som snart blir två. Deras mamma Angela undervisade i Bibelstudieskolan.
Monday morning I had the privilege to babysit these lovely kids! Cassie who soon will be 4 and Jay who is turning 2. Their mom Angela was teaching in the School of Biblical Studies.

Cassie låtsas-flyger till Kanada.
Cassie is pretend-flying to Canada.

Jay bygger hus.
Jay building houses.

Cassie visar staden hon byggt.
Cassie shows the city she just built.

Cassie ville gärna leka rollekar, jag fick utmanas i min fantasi. Det var många roller att hålla reda på, mamma-dotter, elev-lärare, chaufför-passagerare, söndagsskolelärare-söndagsskolebarn osv..
Cassie really liked playing role games, I was challenged to use my imagination. There were many roles to keep track of, mommy-daughter, student-teacher, driver-passenger. sunday school teacher - sunday school children and so on.

Efter några timmmars intensiv lek var det mysigt att sätta på en filmsnutt, vi tittade på "veggie-tales silly songs".
 Både Jay och Cassie var helt inne i filmen.
After a few hours of intense playing it was nice to turn on a movie clip, we watched veggie tales, silly songs. Both Jay and Cassie were totally caught up in the movie.

Sedan var det dags för mer lek.
Then it was time for more play time.

Later we had dinner together at Charity's place, which was where  I stayed the whole time. She is an amazing friend, I always feel like home at her place! Here she is with Angela, who is also expecting a third little one.
Senare åt vi middag tillsammans hos Charity. det var hos henne som jag bodde hela tiden. Hon är en fantastisk vän som jag alltid känner mig hemma hos. Här är hon tillsammans med Angela som väntar ett tredje underverk.

Jag och mina två goda vänner. Det var roligt och träffa familjen Doerksen, det var ungefär ett år sen sist, de är ifrån Kanada men bor i Ukraina. Tyvärr träffade jag aldrig Ben, pappan, för han kom på kvällen samma dag som jag åkte hem.
Me and my two good friends. It was great seeing the Doerksen family, it was almost a year ago since last, they are from Canada but live in Ukraine. Sadly I never met Ben, the dad, cause he came the night the same day I left.

Cassie upptäckte sin nya hobby, att ta kort, hon ville gärna låna min kamera och fota allt möjligt. Detta ser rätt konstnärligt ut tycker jag. Det var även hon som tog kortet på mig, Charity och Angela, ovan.
Cassie discovered her new hobby, to take photos, she loved borrowing my camera and shooting all kinds of things. This one is quite artistic I think! She was also the photographer of the previous photo of me, Charity and Angela.

Sweet girls.
Söta tjejer.

Cassie took a photo of me.
Cassie tog ett kort på mig.

Hon gillade också att låna Charity's massage-grej. Även om det kittlades för henne.
She also liked borrowing Charity's massage-thing. Even if it tickled a lot. 

Jay liked the tea. He also walked around singing "trinkle-trinkle little star", so cute!  I was really amazed of how he remembered lyrics on several songs, and he repeats everything you say, and he hasn't even turned 2 yet!
Jay gillade teet. Han gick även runt och sjöng "trinkle trinkle little star" (blinka lilla stjärna) så söt! Jag var verkligen imponerad av hur han kom ihåg texten till flera sånger, och han upprepar allt man säger, och han har inte ens fyllt 2 år!

Min vän Linda var snäll och skjutsade mig till stationen när det var dags att åka hem igen.
Det var riktigt härliga dagar, tiden känns alltid för kort när jag är där, men jag tog ändå vara på varje stund. Tack igen goa vänner!
My friend Linda was nice and drove me to the station when it was time for me to go back home again.
It was some real nice days, time always seems too short when I am there, but still I enjoyed every minute. Thanks again dear friends!


 
Snart bär det av på ett nytt äventyr, knappt 4 dagar kvar tills jag åker västerut till Amerika.
Hej så länge!
Soon I take off on a new adventure, barely 4 days left until I go west to America.
So long!

Sunday, February 26, 2012

Familj

Hola amigos!
Den senaste tiden har jag tänkt på vad viktigt det är att ha en familj. Jag har nu bott hemma hos familjen i åtta månader, och det har varit underbart att ha dem nära och spendera mycket tid med dem. För mig är även min släkt viktig då vi är tajta och spenderar tid med varandra.
 Nu när min utlandsresa närmar sig, (jag åker om 8 veckor), så tänker jag ibland att oj, hur ska jag klara mig i tre månader utan mina nära och kära, utan alla goa kramar från småsyskonen varje dag. Mitt i denna självömkan kom jag och tänka på varför jag åker iväg. Jag tänker på gatubarnen i Colombia, som Gud skickar mig till. Och hur Gud sagt att han är en fader till de faderlösa, och jag tror även en moder till de moderlösa.
Genast kändes min lilla uppoffring inte längre lika stor, från ett annat perspektiv, mina tre månader utan att träffa min familj, gentemot barnen som aldrig haft någon fungerande familj. Barn som aldrig träffat sina föräldrar, barn som blivit lämnade på gatan, barn vars föräldrar blivit mördade, fast i droger, barn som aldrig vetat vad det innebär att ha en familj som älskar en.
 Jag inser hur mycket min familj betyder för mig, och hur stort behovet av kärlek måste vara bland de barn jag kommer möta. Och istället för en rädsla inför det okända och att gå ut ur min bekvämlighet, så fylls jag av en längtan att få vara en del av en process i dessa barns liv då de får lära känna en far som älskar dem, som aldrig sviker dem, som bara vill dem väl. Gud ge mig styrka och vishet att visa din kärlek!


Hola amigos!
For a while I have been thinking of the importance of family. I have now lived home with my family for 8 months, it has been wonderful to have them close and spend lots of time with them. For me also my extended family means a lot as we are close and hang out a lot.
 Now that my trip abroad is coming closer, (I leave in 8 days), I somtimes think that oh, how am I going to manage three months without my loved ones, without daily hugs and kisses from my younger siblings. In the midst of my selfpity, I thought of the reason of me going away. I think of the Colombian streetchildren, that God is sending me to. How God said that he is a father to the fatherless and I believe also a mother to the motherless.
Immediately my little sacrifice didn't feel as huge, from another perspective, my three months without seeing my family, and these children who never had a functional familiy. Children who never met their parents, children who were left on the streets, children whose parents were murdured, lost in drugs, children who have never known what a loving family means.
 I realize what family means to me, and how great the need of love must be among the children I will meet. And instead of a fear of the unknown and going out of my comfort zone, I am filled by a desire to be a part of that process in these children's life where they get to know a father who loves them, who never abandons them, who only wants their good. God give me strength and wisdom to show your love!



Några bilder på min familj, nya o gamla / some photos of my family, new and old

Jag o bror David i år.
Me and brother David this year.

Kusin Frida o lilla bebisen.
Cousin Frida and the little baby.

Mimica och hennes Viktor, på hennes födelsedag.
Mimica and her Victor, on her birthday.

Syster Miriam på Nyår.
Sister Miriam at New Years.

Frida visar upp bebiskläder.
Frida showing us baby clothes.

Och här kommer en salig blandning av massa gamla bilder på min härliga familj.
And her is a wonderful mix of old pics of my great family.

På min student 2007.
At my graduation 2007.
















Davids student 2009.
David's graduation 2009.

Familjefoto på Davids student.
Family photo at David's graduation.

Kusinerna Emil och Josef.
Cousins Emil and Josef.






Kusin Linnea.
Cousin Linnea.

Faster Lena.
Aunt Lena.

Kusin Albin, Miriam, Josua o jag.
Cousin Albin, Miriam, Josua and I.

Ta hand om era familjer!
Take care of your families!

Friday, February 10, 2012

Starting blogging again

Hej vänner!
Som ni har märkt så har jag inte bloggat så ofta på sistone, det är på grund av att jag inte haft inspiration eller motivation för det.
Som de flesta också vet  så åker jag snart utomlands i 3 månader, jag hoppas kunna uppdatera min blogg under den tiden, så att ni kan delta på min resa.
Jag åker den 6:e mars, först till USA, Kansas City i Missouri. Där ska jag hälsa på några vänner från UMU som ska gifta sig, jag ska vara brudtärna på deras bröllop. Efter två veckor i USA åker jag vidare till Bogotá i Colombia, den 20:e mars. Där ska jag arbeta som volontär med ett UMU projekt som är bland gatubarnen där. Jag ser verkligen fram emot detta med spänning och lite fjärilar i magen. Jag hoppas ni också kan tycka det är spännande att följa resan via bloggen!



Hi friends!
As you have noticed I haven't been blogging so often lately, this is because I haven't had the inspiration or motivation for it.
But as most of you know I am soon going abroad for 3 months, and I am hoping to update my blog during this time, so that you can all be a part of the trip.
I am leaving the 6th of March, to first go to the States, to Kansas City, Missouri to visit some YWAM friends and attend their wedding. I will be a brides maid. After 2 weeks in the States I am going to Bogotá, Colombia the 20th of March. There I will volonteer with a YWAM ministry reaching out to street children. I am very excited about this! And I hope you will be as well, as you follow my journey on this blog!

Detta är en skiss jag gjort som föreställer gatubarnen i Bogotá. Jag har känt att jag ska åka dit helt enkelt för att älska dem med Guds kärlek som de behöver. Det är verkligen en förmån att få åka dit och vara med barnen och ge något till dem, jag har blivit välsignad med så mycket från Gud, att jag bara måste få ge något vidare.
This is a sketch I drew, portraying some street kids in Bogotá. I have felt that I am going there, simply to love them with God's love, which they so desperately need.  It is really a privilege to go there and be among the kids and give something to them, I have been blessed with so much from god, that I just have to give some away.


Sen i höstas har jag velat fokusera på just barn. Därför har jag även varit med och haft hand om söndagsskolan i min församling Korskyrkan i stan. Det har varit jätteroligt och är en bra förberedelse inför Colombia resan. Nu på söndag ska jag undervisa 4-6 åringar om när Mose blir räddad undan döden genom att Faraos dotter hittar honom i vassen och tar hand om honom. Detta är en fantastiskt berättelse om hur Gud tar hand om sitt folk och inte överger dem utan förser med en utväg genom att använda en hemsk situation och göra något bra utav det. Istället för att bli dödad som spädbarn får Mose växa upp som en prins i Faraos palats. Detta blev inte bara räddningen för honom utan för hela Israels folk, när Mose sedan blir den som Gud använder till att leda dem ut ur slaveriet. Fantastisk berättelse med många tidlösa sanningar som är till uppmuntran för oss idag! Gud ger oss en utväg när allt omkring oss ser hopplöst ut!

Since last fall I have wanted to focus on children. Therefore I have been helping out in the sunday school in my homechurch Korskyrkan in Karlstad. It has been so much fun and it is a good preparation for me as I go to Colombia. This coming Sunday I will teach 4-6 year olds about Moses being saved from death by Pharaoh´s daughter finding him in the water and taking care of him. It is a great story of how God takes care of his people, not abandoning them but rather providing a way by using a terrible situation and bringing something good out of it. Instead of being killed as a baby, Moses gets to grow up as a prince in Pharaoh's palace. This is the salvation, not only for him but for all of the people of Israel, as Moses is the one whom God later uses to lead them out of the slavery. Amazing story with many timeless truths which encourage us today! God provides a way when everything around us seems hopeless!



Jag vill också dela med mig av en otroligt bra sång som är min absoluta favorit psalm. Tyvärr vet jag inte om någon svensk översättning på den, då den är på engelska. Men titeln kan översättas till "Endast i Kristus", och  sången talar om att hur vi har allt i honom. Verkligen mäktig! Detta är en sång som jag vill ska prägla mitt liv, jag sjunger den ofta som en proklamation över mitt eget liv och vill att detta ska vara mitt livs erfarenhet.
Lyssna på den via länken nedan, jag skrev även ned texten för er.


I also want to share my absolute favorite song/psalm. "In Christ Alone". It is really powerful! This is the song I want to mark my life, I often sing it as a proclamation over myself and I want this to be my own experience in my life.
Listen to it via the link below, I also wrote the lyrics down for you to read.

http://www.youtube.com/watch?v=1P8GkFKXMX4

Text / lyrics:


In Christ alone my hope is found;
He is my light, my strength, my song;
This cornerstone, this solid ground,
Firm through the fiercest drought and storm.
What heights of love, what depths of peace,


When fears are stilled, when strivings cease!
My comforter, my all in all—
Here in the love of Christ I stand.
In Christ alone, Who took on flesh,
Fullness of God in helpless babe!
This gift of love and righteousness,
Scorned by the ones He came to save.
Till on that cross as Jesus died,
The wrath of God was satisfied;
For ev'ry sin on Him was laid—
Here in the death of Christ I live.
There in the ground His body lay,
Light of the world by darkness slain;
Then bursting forth in glorious day,
Up from the grave He rose again!
And as He stands in victory,
Sin's curse has lost its grip on me;
For I am His and He is mine—
Bought with the precious blood of Christ.
No guilt in life, no fear in death—
This is the pow'r of Christ in me;
From life's first cry to final breath,
Jesus commands my destiny.
No pow'r of hell, no scheme of man,
Can ever pluck me from His hand;
Till He returns or calls me home—
Here in the pow'r of Christ I'll stand

Ha en bra helg! 
Have a great weekend!